Sheepchaser's Bessie

Tiden springer iväg och jag hinner inte med! Jag har just varit en vecka i Göteborg för att få en inblick i polisarbetet där. Och nu är jag hemma några dagar för att på fredag åka till Skövde på räddningshundsförarutbildning! Det ska bli superkul! Men för att lyckas bra där krävs det ju lite övning och för att öva krävs ju figuranter vilka inte är helt lätt att få tag i! Så vad gör man inte då!?!? Jo, "Man tager vad man haver!" I mitt fall blev det då min kära man som blev nergrävd i lilla snögrottan! Så nu ska ni få se en film ur figurantens perspektiv.

Ebba har fått en mjukishund på Pappas jobb som hon döpt till Svansi. Eftersom vi tycker hon ska låta Bessie och Kiwi vara ifred ibland så har hon nu börjat träna Svansi. Eftersom Små baran tar efter vuxna kan man se att när mamma och pappa tränar hund är det ganska våldsamma metoder, tjat och upprepningar...

Nu e det kallt! Går inte att göra något ute typ. Idag skulle vi haft räddningsträning men det blev ju inget med det då övningarna skulle bli alldeles för autentiska när inte figuranterna hade kommit upp ur legorna då de frusit fast!

Detta ängnar sig Bessie mest åt nuförtiden:


Börjar närma sig RHFU (Räddningshundsförar utbildning) och vi måste verkligen komma ut och träna...

Jag (Daniel) och Kiwi har tävlat första tävlingen i år, tanken var igentligen att tävla första gången i år om två helger i Vilhelmina. Men jag fick möjligheten att efteranmäla till UBHK's tävling så jag tänkte att det kan ju vara bra att ha varit i ridhus i alla fall en gång innan tävling.

Resultatet 175 poäng, hon va jätteduktig. Visste inte vad rutan var för något men annars så känndes det ok. Nu ska vi träna på Rutan, apportering, och att sitta upp efter momenten innan Vilhelmina tävlingen.

Hon slutade på 2:a plats och fick en fin apportbock.



Sen har jag en bonusfilm på Åsa från vår firmafest, hon råkade hamna på senen och fick sjung på skånska. Sen vann hon musiktävlingen, en resväska och drinkbiljetter till hela vårt bord. Hon var duktig :-)

Allt började ejentligen i onsdagskväll när Ebba var och fick sin andra dos av influensavaccin. Som ett brev på posten kom febern samma natt. Dagen efter upptäckte vi även att ögonen var infekterade. Daniel var hemma torsdag och snälla Karro ställde upp och passade Ebba på fredagen. Ingen var gladare än Ebba.
Ögoninfektionen har bara blivit värre.. I lördagskväll så kände sig Daniel sjuk (ja, för alla vet väl hur det känns när en kille är riktigt förkyld ;). Jag kände mig inte heller helt hundra men bestämde mig för att avnjuta kvällen med något glas vin. Det var nog mer än min kropp klarade av för sen vi gick och la mig så låg jag bara och skakade, kved och frös, för att några timmar senare gå upp och "krama toaletten". Helt utslagen var jag i söndags! Ebba blev bara gnälligare och mer svullen i ögonen. Klagade på att det gjorde ont i ögonen. Efter ett samtal med sjukvårdsrådgivningen så skickade de oss till akuten där de snabbt konstaterade att Ebba ska ha ögondroppar var fjärde timme. 2 droppar i varje öga och inte nog med det - ögat kan inte ta emot mer än en droppe i taget så man måste vänta minst 2 min mellan dropparna. Ebba sitter naturigtvis silla när mamma ska ge dropparna - NOT! Nej, det är ju ett evigt kämpande både med droppar och tvättande hela tiden.

Men nu känns det ändå som det borde vända. Ebba ska behandlas 2 dygn efter att hon är symtomfri så det lär väl bli så att vi är hemma hela veckan...




Ebbas favorit just nu (Kallo):

Mycket snö har det kommit! Vår fina lägenhet ikväll:




Lånar ännu en bild av Carin på Ebba då hon har på sig en av sina finaste julklappar. Ebbas faster har själv sytt tröjan och den är såå fin!




I övrigt så går lydnadstäningen som på räls! Kul att arbeta med lite nya verktyg.

Idag har jag tillsammans med några fler från klassen badat isvak. Så duktiga vi var! Trots viss nervositet tog vi tjuren vid hornen och hoppade i sjön! På himlen var det sol och temperaturen låg på nollan så det kunde väl inte bli bättre!? Jag bjuder på film:





även kompis Karro gled över iskanten:




Så här kalla (läs glada) var vi efteråt:

Nu är den tävlingen över och det kan jag säga att det var verkligen en upplevelse! Vi har ju alldrig tidigare tävlat på liknande tävling.  Dagen till ära var jag nervösare än jag någonsin varit på tävling tror jag. Ögonen vattnades och synen blev suddig. Hörseln förändrades så att ljudet från tävlingsledaren blev dovt. Talet förändrades, jag kände inte igen mina kommandon vid vissa tillfällen. Röt till som om jag var arg eller nått. Som sagt en upplevelse rikare!




Tävlingen var välarrangerad. Men för övrigt var det ganska ofrächt där inne. Skrämmande vad vissa folk har dålig koll på sina hundar. Sen att de kissade och bajsade lite överallt gjorde väl inte saken bättre.

Det fanns en rastplats där. Kändes som ett skämt! Fick tvinga Bessie att kissa där i sågspånet..

Vi har sjukt mycket snö här. Idag var vi ute hela familjen på gårdens "lilla" snöhög. Vi lekte som små barn alla fem, grävde snögrotta och åkte bobb! När grannen kom förbi och småskrattade åt oss så stoppade jag henne och bad henne ta ett kort på oss! Resultatet:




Imorgon beger vi oss av mot göteborg. Jag och Bessie ska nämligen tävla på My Dog! Vet att jag sagt till andra att det är inte någon som bryr sig om det går dåligt för någon på tävling. -Yehh right!! jaja, jag ska ta denna tävlingen med en klackspark och göra vårat bästa. Vet att vi inte är på en sådan topp att vi kan slå svenska eliten i nuläget men det ska bli en riktigt kul erfarenhet att få tävla med dem!

Idag är en dag då man kanske borde se tillbaka vad som hänt under året. Mycket har hänt. Gällande räddningen har jag och bessie genomfört godkänt delprov 2 och ett underkänt och slutligen ett godkännt slutprov för räddningshund. I lydnaden har bessie erövret 3 1:apris i lydnad och har därmed blivit Svensk Lydnadschampion. Året har varit både upp och ner. Ner när jag till slut insåg bessies skotträdsla och upp när vi övervann detsamma tillsammans med massa annat.

2010 då??
Jag har naturligtvis höga förhoppningar ;). Bessie och jag ska göra en riktig elitsatsning i lydnaden. Jag vill ju helst att vi ska bli bäst! Hihi, ja någon sa väl nån gång att om man siktar mot stjärnorna så når man kanske halvvägs! :). Men allvarligt hade det ju varit kul att kvala till SM.

Gällande räddningen ska vi gå RHFU (Räddningshundsförarutbildning) till våren. Ett sista steg för att få ut titeln som tjänstehund.

Kiwi
Kiwi har klarat av LK1 och startat i 2. Hon har även blivit uppflyttad till lägreklass spår. Jag frågade daniel just om hans mål med Kiwi för 2010 och han hade inga ;)






Så från oss alla till er alla ett rikigt gott nytt år!

Ja, då är julen över och vi närmar oss nyår. I år fick vi verkligen en vit jul. Mycket snö som är alldeles puderlik, väger ingenting.

I julklapp fick jag ett bälte och en expanderlina av min kära man. Så snart bär det av ut i skidspåret för mig och hundarna. Men innan skidor är fixat så får expanderlinan vara framför ebbas kälke.








Till sist en liten film som illustrerar just hur trött man kan bli av allt julfirande:

Vet att det varit uppehåll här ett tag men nu har jag något mycket viktigt att berätta! Bessie är nu mera Svensk Lydnadschampion! Min fina älskade Bessie Bus! Låter filmen tala för sig..




Och en bild med glada matte:

Ärligt...

Jag har under en tid nu på slutet tyckt att Bessie, hon är så olydig! Ja i vardagssituationer alltså. Kommer bara tillbaka halvvägs när man säger -kom tillbaks!, går ner från bron när det kommer någon hon känner vilket hon inte får, går en meter framför mig när jag säger gå fint och försöker smyga iväg, osv. Bara sådär allmänt småolydig!

Så igår så såg jag på Hundcoachen: Fredrik Steen! Jag gillar han för övigt -Tydlig och rak! Han sa iaf något som jag ejentligen vet men det blev som en väckarklocka för mig! Han pratade om att dina hundar inte lyder dig för att de måste eller ser upp till dig som människa eller inte heller för att du är en tyrann. Dina hundar lyder dig helt enkelt för att de tjänar på det på något sätt!

Då tänkte jag som så: -När belönade jag Bessie sist för att han gick fint vid min sida?!? Hur längesedan var det jag skickade iväg en boll eller nått för hon kom tillbaka snabbt till mig när jag sa kom?!?!
-Ja, ett tag sen kan jag säga... Jag bara förutsätter att hon SKA lyda mig! Galet..

Så idag så tog jag med en frisbee ut på promenaden och chockade henne med den när hon gått fint en bit. Resten av prommenaden var som förbytt! Där ser man hur slarvig jag varit med att belöna. Slutkontentan: -Nu åker godiset och bollen tillbaka i fikan på prommenaden! Skärpning på mig!

Tiden har nu gått en del sen vi gjorde slutprov och vi har hunnit smälta det en del. Vilken grej det var!
För de som inte vet så bestämmde jag mig efter första slutprovet att vi skulle skotträna henne på en gång och ställa upp på provet i Skövde. Blandade reaktioner på det runt om kring mig... Sagt och gjort! Jag lade upp ett program på hur vi skulle träna och det verkade bita på bra.. Så på två veckor tränade skott.

Dagen D var kommen och jag skulle ta med min mamma upp till Skövde. När bilen rullade in i Skövde så slog det mig: -Vad är det för fel på mig!!!??! Jag åker först 130 mil hem till mina föräldrar för att sen ta bilen och åka nästan 40 mil norrut igen för att göra ett prov som jag inte är säker på att jag klarar ens med tanke på den korta träning. Sen slog verkligen nevoriteten till. Vad jag mådde illa!

Sen blev det då min tur! och alla stationerna gick ju bra (förutom nå smågrej som den nervöra matten fixade till). Efter det var det tid för IPO-söket och där hade de ändrat reglerna av någon andledning så istället för att man fick röra sig på 3 sidor så fick man här bara röra sig på en kortsida! Svårt som det var. Bessie hade legat och hört skotten utanför området och var lite uppdragen redan innan. Så när jag då väl skickade henne så gick hon absolut inte längre än att hon såg mig. Jag försökte med allt: skicka från ny plats, göra omstarter, pepptalk och kanske till och med en lite arg/irriterad uppmaning om att GÅ UT!!!. Inget hjälpte, hon bara klistrade på mig och skällde en massa frusterationsskall. Till slut bestämde jag mig i prinsip för att ge upp. Jag lade Bessie ner och gick bort till dommaren, förklarade att jag måste få följa med henne någon meter ut i massorna för att jag hade inte kört så här långt för att inte få göra någonting typ med gråten nästan framme i rösten (typiskt mig..). Han sa: ja.... ok, 2 m då. Jag skickade om och följde med henne kanske 5 m. Därifrån kunde Bessie ha lite koll på mig och då löpte hon ut i hela området och efter den träffen bara rullade det på. Hon hittade alla tot 6 figuranterna på åde IPO- och ruinsök! Snacka om låsning!

Jag är så glad att vi klarade det tillslut! Jag har lärt mig massor längs vägen!

Tack snälla mamma för du ställde upp och följde med mig, peppade mig, filmade mig och dessutom låg figurant! Puss!

Daniel försökte lära mig filmredigeringsprogrammet igår. Oj, vad jag har skrattat!! Det slutade med denna fina kreation från slutprovsdagen iaf!




I helgen ska vi åka till Carin och kolla på valltävling! Och det viktigase enligt Ebba LÖRDAGSGODIS!!

Sommarsemesterturen är nu över för detta året och vi är åter på plats i Umeå! Det har varit en händelserik och trevlig semester.



Efter förra slutprovet fick jag en ett ryck, tänkte att det är nu eller aldrig. Så jag tänkte att nog ska jag kunna skottträna Bessie. Sagt och gjort! Jag gjorde en ganska detaljerad plan på hur jag skulle träna och faktiskt så funkade det över förväntan. Jag hade ju en sista chans att gå upp på slutprov en gång till och den chansen tog jag i Skövde. Jag åkte dit på vinst och förlust och tro det eller ej men vi klarade faktiskt provet. Inte klockrent men dock (dommarna såg inte ens att hon var skottberörd!?!?!).

Så nu kan jag stolt titulera Bessie som Tjänstehund!



Så hände ju en massa andra saker också! Båda mina brödrar hade hade ordnat supricebröllop kamuflerade i 30, 35års fester! Alla var superfina. Vilken tur att jag valde att åka ner till båda festerna.







Jag träffade mina tjejkompisar!




När vi var i skåne så bodde vi i mammas och pappas härliga husvagn. Det var skönt att ha en liten plats som vi nästan kunde kalla hemma en stund. Det gjorde mycket. Sen gjorde det ju inte saken sämmre att den ligger precis vid havet i Ystad så att vi varje dag kunde gå och ta oss ett bad.

Det var mysigt att va hemma även om det blir väldigt intensist. Saknar verkligen familjen och kompisarna när dom inte är nära. Stor kram till er alla!




Frusen trött Ebba..




Sen är det ju så att Ebba ska få en kusin på Pappas sida också. Det är både Ebba och vi väldigt glada för. Vi följer det hela med spänning!



Håll ut tills nästa gång jag skriver. Inte så ofta man tar sig tid i sommarsemestern!

Från och med nu har vi lämnat över träningen till en expert! Hon har lova att hon kommer att få ordning på räddningshunden samt även se till at Kiwi klarar apellspåret i höst. Och vid sidan kommer hon att gå långa promenader och motionsträna bägge hundarna.

Kortsagt den perfekta hundtränaren!