Sheepchaser's Bessie

Bessie verkar riktigt pigg igen. Antar att medicinerna gör sitt :/ Men knölen sitter kvar... Mycket läskigt dettadär.
Bessie har i alla fall ätit och druckit bra sen hon kom hem igår. Veterinären ville ge medicinerna ett par dagar att verka, men om knölen fortfarande känns lika tydligt sen så ska vi åka upp till Luleå för vidare undersökning..

Sen Bessie kommit hem har hon varit piggare men hon har fortfarande inte ätit nånting här hemma. Hon har mystiska ljud för sig när hon sover och det känns inte riktigt rätt. Känner man på halsen kan man känna en knöl. Så i morse ringde vi vetrinären igen, vi fick en tid för att söva henne och ta en titt på halen med gastropi. Även röngen på halsen gjordes. Tyvärr syntes ingenting :-(

Bessie är nu hemma igen lite yrvaken efter sövningen men svansen viftar. Om Bessie inte äter frukost imorgon så får vi åka rakavägen till Luleå för att föra ett ultrljud på halsen och se om man kan se något där. Hoppas Bessie blir bra snart inte alls kul att se henne såhär nere.

Inget samtal blev det inatt vilket var skönt! Som avtalat ringde veterinären på morgonen istället. Hon berättade då att Bessie var mycket piggare! Så pigg att hon på morgonpromenaden hade krupit ur kopplet och sprungit en sväng på egen hand ;))

Sista budet är i alla fall att det är en böld i Bessies hals som orsakat all oreda. Bölden kan hon ha fått genom att hon svalt nått vasst som fastnat ex en flisa från en pinne eller så. Men i och med att blodet kom ur munnen igår antar vi att bölden sprukit o det är bra för då kan det läka. Och andra sidan kan det vara så att föremålet sitter kvar i halsen o då kommer Bessie bli dålig igen. I sånna fall opererar de ut vad det nu är..

Vi blev hemskickade med en massa mediciner som ska hjälpa Bessie att bli bättre. Så nu blir det vila för Bessie tills hon är bra igen. Hon är inte sig själv än, men betydligt piggare idag än igår. När man frågar om vi ska gå ut så står hon där vid dörren. Det är ett gott tecken!

Uch vilken dag!!

Redan i torsdags på räddningsträningen märkte jag att Bessie inte var sig själv. Hon hade inte "gnistan uppe" riktigt.
I fredags åt o drack hon inte så på kvällen började vi bli oroliga.. Hon pep till när man tog av henne halsbandet vilket också var lite misstänksammt. Så idag på förmiddagen så ringde jag till jourveterinären i vännäs för rådgivning. Hon sa att vi skulle komma in vid 14 tiden. Hon tog blodprover o satte dropp på Bessie. Tog även en temp direkt som då låg på 39.9 vilket är ganska hög feber.. I och med stelheten i nacken så misstänkte veterinären hjärnhinneinflammation :-O (vilket tydligen inte var lika allvarligt på hundar som på människor). Mycket riktigt så när hon fick svar på blodproven så var värdena höga men trots det inte jättehöga.. Hon bestämmde ändå att behandla därefter. Det blev kortison och antibiotika. Jag skulle bara sitta kvar ett tag hos Bessie sen skulle hon läggas in på dropp över natten.
Helt plötsligt så började det komma segt blodslem ur munnen på henne och det luktade inte gott! Då röntgades lungorna omedelbart. men inget illa syntes där.. Bessie var mycket medtagen och orkade knappt gå mellan undersökningsrummet och röntgenbordet. Då trodde veterinären att det var någon böld i halsen på Bessie där vi inte kunde se. Vi tog tempen igen och plötsligt var den uppe på 40,9 grader.
Nu var matte rejält orolig och det blev inte bättre av att veterinären kliade sig i huvudet och undrade vad hon skulle ta sig till nu. Hon ringde till någon för rådgivning.. Vi fick då besked på att vi skulle prova någon annan antibiotika som tog andra grejor än det förra. Om inte tempen sjönk efter det skulle vi bli tvungna att åka till Luleå för att lägga in Bessie där (30 mil). I Luleå kunde hon tydligen få ständig övervakning vilket hon inte kunde få här. Veterinären är tydligen ensam här på stationen inatt så om det kommer in andra akutfall så måste hon lämna Bessie ett tag!
Men Bessie svarade i alla fall på den sista antibiotikan och på en timme skönk tempen en halv grad. Vetrinären tyckte det var mycket och bestämmde sig för att behålla henne där över natten. Klockan 18.00 blev hon inlagd med sitt dropp.

Så nu sitter vi här ensamma och undrar hur våran Bessie har det.. Om hon blev sämmre skulle veterinären ringa direkt, annars vänta tills imorgonbitti. Så vi får hoppas att telefonen inte ringer inatt..

Ja, då var tävlingsdebuten i LK3 över. Ingen strålande start precis. Men, men, det hade vi väl inte räknat med heller. Bessie var lite ofucoserad och jag kände mig inte helt färdig med LK3. I förra klassen rann det bara på och man viste vad som skulle komma men nu fick jag verkligen tänka efter och det tar mycket tid och energi från focuset på tävlingen och man får kortare tid på sig att förbereda sig för nästa moment. Dommaren dömde ganska snällt men trots detta räckte det inte till ett förstapris. På inkallningen tjuvade Bessie och därmed var det momentet nollat och vi gick miste om förstapriset. Bessie var ju som sagt inte 100 focuserad på mig och kanske lite laddad så hörde hon ett inkallningsord från andra planen och då var hon iväg. Men sen när hon tittade på mig o såg att jag var på väg bort så kopplade hon o stannade (och gjorde dessutom ett jättesnyggt moment därifrån). Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev lite besviken.. Men, men, det är så det är. Det är bara till att träna och komma igen =)



Platsliggningen som blev med störrning. En klass1 hund var borta och tittade till våra hundar tydligen!


Efter lydnadstävlingen for vi direkt till räddningsträningen. Det var underbart väder ute och vi fick några härliga bilder på det. Bessie sköter sig fin fint. Det ända vi önskar är att hon ska bli lite mer tollerant till att andra personer hanterar henne o så.


Bessie blir upplyft av medhjälpare ur värngångarna under ruinområdet..


Sen kommer matte!


Direkt efter det får vi gå och leta upp en figurant under en låda. Bessie är inte alls belastad av föregående övning och hittar figuranten plättlätt!


En liten bonusbild på Bessies medhjälpare. Bland det roligaste just nu är skåpstädning... här av Bessies skåp!

Tiden går så fort här så jag hinner nästan inte uppdatera min blogg ;) I fredags täffade vi Zack och busade med honom. I lördags var jag och Daniel på fest med Daiels jobb så då var både Bessie och Ebba på passning hos Hilma. Bessie var lättpassad tydligen. Hon satt framför katten hela kvällen och stirrade =)
Sen i söndags var det ju räddningsträning. Det är kul för det känns verkligen som det går frammåt. Bessie blev buren av olika pesoner i gruppen och det accepterade hon. Vi kollade även på markeringssätt. Bessie verkar helt klart bli en skallmarkör. Trodde jag inte alls men när vi gjorde övningen så skallade hon typ direkt och ihållande dessutom. Det är så kul att träna när det går bra!
Känns som vittringsapporten börjar klarna oxå nu! På tiden med tanke på att det är tävling på söndag :-o Känns som jag får ta det som det är, jag är ju inte helt färdig med alla moment. Men det är klart att vi hoppas och vill tro på ett första pris!

Då va helgen över och man är fullmatad med ny kraft att fortsätta lydnadsträningen. Bessie skötte sig bra på alla sätt faktiskt! Bessie hade ju inte legat något i bur innan helgen (inte sedan hon var valp iaf) men det fixade hon utan problem. Hon passade på att slappna av där så hon var pigg och allert sen på lydnadsträningen.

Totalt under helgen hann vi med 4 st 20 minuters pass med Niina var. Jag valde att träna på fria följet, vittringsapport, metallapport och fjärrdirrigering. Och som jag väntade så fick jag en del bra tips. Många saker som Niina sa var sånt som jag tänkte "att jag inte tänkt på det" eller "just det ja!". Så på så vis var det ju ejentligen inget nytt och revulutionerande men det var bra saker och bra väckarklockor! Niina är en bra instruktör som på ett bra sätt kan förklara hur man ska träna, eller vad man gör för tokigheter men som ändå får alla att känna sig bra.



Familjen Honey har burträning inför helgen =)




Bessie väntar på sin tur i ridhuset..